vad finns för uppvärmningsalternativ

Vad finns för uppvärmningsalternativ?

Elfesten är över

Vår tidigare så billiga och självklara elenergi är numera en kommersiell handelsvara, som när överföringsmöjligheter i form av flera ledningar, kan säljas till övriga Europa till elpriser upp till det dubbla mot de priser vi i sverige är vana vid. Bra för elbolagens aktieägare men en katastrof för alla svenska elberoende villaägare som förväntas få en fördubbling av sina elkostnader. Vad finns det då för möjligheter att minska värmekostnaderna i våra hus? Nedan ges något att fundera över.

Ved är det billigaste sättet att värma huset?

Visst stämmer detta för den som har egen skog och inte räknar sin egen arbetsinsats i pengar men hur är det för de som är hänvisade att elda köpt ved? Vi ser på ett exempel som berör åtminstone hälften av vedeldarna i landet:

Ett vanligt sätt att köpa ved är att beställa större kvantiteter från de allt vanligare vedhandlarna som transporterar veden hem till kunden på lastbil eller traktorkärra. Ett vanligt pris för detta är 500 -550:-/kubikmeter. Det inte många tänker på är att detta är ved i s.k stjälpt form. När kunden sedan staplar upp veden i vedskjulet uppdagas att det endast blir 55-60% av volymen kvar. M.a.o kunden har gett 900:-/kbm travad ved Detta innebär att för att ersätta t.ex 1 kbm olja behövs 17-18 kbm stjälpt ved (ca 9000:-). Om kunden istället hade möjlighet att elda pellets skulle han behövt 2,1 ton för att få samma energimängd vilket i dagsläget skulle kostat ca 5 500:- (om pelletsen köps på dyrast möjliga sätt, d.v.s förpackat i småsäck) Det är alltså i detta fall betydligt billigare att elda pellets än köpt ved. Skulle veden ha köpts i småsäckar på närmaste bensinstation skulle värmen naturligtvis även blivit betydligt dyrare än att elda olja.

Uppvärmningsalternativ

I hus utan pannrum kan den vattenmantlade pelletskaminen vara en lösning. Pelletskaminen är gjord för att ansvara för huvuddelen av bostadens uppvärmning, den fungerar helautomatiskt mot termostat och du behöver bara fylla på den 2 till 3 gånger per vecka. Den är dessutom enkel att installera. Kaminen tillsammans med 2-3 fläktkonvektorer samt en varmvattenberedare, eller ännu hellre en ackumulatortank, räcker för att täcka värmebehovet i de flesta hus. En nyhet på kaminfronten är den "skorstensfria" från Ariterm/KMP där rökgaserna släpps ut i yttervägg via en specialfläkt, ett koncept som säkert flera pelletkamintillverkare kommer att ta upp. Kaminen kan förses med en mindre vattenväxlare som ger upp till 3kw som räcker att värma varmvatten och i viss mån till något mindre radiatorsystem.

Att kombinera solvärme och pelletseldning ger ett uppvärmningssystem som är både prisvärt och miljöriktigt. Rent praktiskt går det till så att solfångarna värmer ackumulatortanken och ger varmvatten på sommaren samt uppvärmningstillskott vår och höst. Pelletskaminen värmer även den ackumulatortanken i samarbete med solfångarna. Ackumulatortanken ger i sin tur värme till såväl tappvatten som radiatorer.

Solvärme i direktelvärmda hus Till att börja med:

När din gamla elektriska varmvattenberedare tjänat ut, köp inte, ej och aldrig en likadan igen.

Om du istället installerar en ackumulatortank med elpatron så har du både en elberedare och en elpanna den gång som du ämnar gå över till ett vattenburet system. Tanken kostar obetydligt mer och den ger dig möjlighet att kunna komplettera med framtida värmekällor. Det är t.ex. enkelt att senare installera sol-, ved eller pelletsvärme eller tom värmepump, om det i framtiden kommer ut någon vettig sådan.

Värmeackumulering ackumulatortankar


HeatAcc En väl genomtänkt ackumulatortank optimerar värmesystemet. Den kan användas tillsammans med värmepump, solvärme, vedpanna eller varför inte som på bilden, ihop med en vattenmantlad kamin och den fungerar även som elpanna och elvarmvattenberedare.	Ex. på soltekniktank (den t.h har montageutrymme under) perfekt för montage i tvättstuga mm Här ges många möjligheter att docka in flera värmekällor såsom: Sol/ved/pellets/gas/värmepump/el m.m. Avtagbar isolering underlättar intransport genom befintliga dörröppningar.

Nöj er inte med att bara låta solen tillverka varmvatten.
Ett enkelt och bra sätt att få solvärme till hus med direkt-
elvärme är att montera en eller flera fläktkonvektorer till soltanken och på så sätt även kunna ta solen till hjälp till att värma huset under vår o höst.

Värmelagrande eldstäder

Hus byggda efter 1985 kräver betydligt mindre värmetillskott än tidigare byggda. Detta på grund av att man har energiglas i fönster, värmeåtervinning på ventilationsluften, väl tilltagen isolering m.m. Detta innebär att de allra flesta av dagens kaminer är effektmässigt för stora för husen. Husen är ofta byggda med platta på mark d.v.s. grundkonstruktionen består av en underisolerad betongplatta. Den idealiska värmekällan i dessa fall är en värmelagrande eldstad som sprider ut värmeeffekten över dygnet. Oftast räcker en eller ett par brasor för att täcka i stort sett hela dygnsbehovet av värme. Vissa ugnar kan förses med en vattenvärmare som kan anslutas till varmvattenberedaren.


Camina Cronspisen	Tulikivi	Kago stenugn

Tulikivi,Cronspisen, Svenska Kakelugnar o Kago , olivin- o täljstenugnar

Den moderna "kakelugnen" är tillverkad av Olivin- eller täljsten(kleberstein) och har betydligt bättre lagringskapacitet än äldre kakelugnar. Oftast räcker det med en dryg timmes eldning per dag för att hålla värmen i huset.

Anskaffningskostnaden för en värmelagrande eldstad är som regel något högre än för en braskamin, men genom ugnarnas värmelagringsförmåga ersätter den värme från det ordinarie värmesystemet under i stort sett hela dygnet och man tjänar in denna kostnad på 2-4 år beroende på omständigheterna. "Kakelugnen" pryder dessutom sin plats i hemmet. Täljstensugnen får inte förväxlas med många av de lättare bras- och täljstenskaminer som finns på marknaden och som oftast har för lite täljsten för att lagra värme under någon längre tid.

Kago värmelagrande ugn

Tulikivi täljstensspis

Tulikivi

Kago

Tulikivi vedspis LLU1150

Flis,pellets,spannmål och biobrännare
Brännare/stoker för extrema bränslen. Flis, pellets,torv,spannmål och till och med hästgödsel. Ett idealiskt o ekonomiskt val för ridskolor, lantbruk, stuterier, travbanor m.m.
	Slutprodukten efter förbränning av hästspillning blir ett högoktanigt gödselmedel. Brännare finns i storlekar från 65 till 500 kw. Flis o pelletsbrännare finns ända ner till 15 kw.

Lohberger "En klass för sig"

Nu kan Lohberger Varioline köksspis/panna fås med integrerad pelletsbrännare. (bild till höger) Med en 6 kw effekt till vattnet klarar den värmebehovet i det medelstora huset med en mindre ackumulatorvolym.

Kan även startas via telenätet. Kökspanna i kombination med solvärme kan utgöra ett optimalt o ekonomiskt värmesystem till de flesta hus. Förses spisen med genomvärmningsspjäll kan Lohberger köksspis även värma
angränsande rum via en kakelugnsmodul. Luftkylt glas i eldstaden som tillval. läs vidare på www.lohberger.se

Vart tar värmen vägen?

"Den bästa o mest effektiva kilowattimmen är den vi slipper använda" en enkel , klok, ekonomisk och miljömässigt riktig ståndpunkt då man funderar över sitt energibehov. Ofta kan isolering på vind o byte av fönster spara in mer än ett byte av värmesystem. Energiförlusterna i en vanlig villa byggd på 70-talet är vanligtvis ca:

5 000 kwh hushållsström
6 000 kwh varmvatten
15 ooo kwh värme

Teoretiskt skulle ett extremt välisolerat hus med värmeåtervinning av ventilationsluften klara sig helt utan värmesystem. En utopi? Nej, det finns redan sådana. De kallas "passivhus"och byggs med principen att en sparad kilowatt är mer värd än en, om än, billig.

Vad finns då för möjligheter att minska våra värmekostnader i vanliga direktelvärmda hus.?

Luftvärmepump: Många investerar fortfarande i s.k luft/luftvärmepump ,eller comfortvärmepump som den egentligen heter ,för att minska elkostnaderna. En åtgärd som temporärt kan ge god effekt på elräkningens storlek i villor med öppen planlösning. Det som oftast föranleder valet av luft/luft-värmepump är det tilltalande priset och den utlovade, ofta 50%-iga , besparingen som många tolkar som en halvering av husets totala elkostnad istället för en halverad värmekostnad. Kvaliten på comfortpumpar, som finns att köpa alltifrån 3 500- 20 000 kronor exkl montering, har stora variationer och efter Folksams senaste rapport har 93% allvarliga fel redan under de 5 första åren. Viktigt är att låta monteringen utföras av ackrediterad installatör så man vet vart man skall vända sig om (när) den krånglar. Ser man lite längre framåt så kommer det med säkerhet att krävas betydligt effektivare kostnadsbesparande insatser än installation av l/l-pump redan inom ett par år och man kan väl iallafall fundera om det inte vore vettigare att göra dessa redan nu. Denna typ av värmepump har, som många verkar tro, ingenting med ventilation att göra utan cirkulerar endast den luft som finns i rummet. Tänk på att om du betalt 25 000 kronor för värmepumpsinstallationen och den spar ca: 6 000 kronor/år så är det ingen ekonomisk vinst alls om den havererar inom 5 år.

Ventilation: Om huset är försett med frånluftsfläkt, som var vanligt under denna tid(70 - 80 talet) så ingår ventilationsförluster med ca: 7 000 kwh. I många hus under 80-talet och framåt installerades s.k. frånluftsvärme-pumpar, dvs en mindre värmepump använde ventilationsluften till att tillverka varmvatten till halva elkostnaden, vilket dessutom var bekvämt för byggaren då även elvärmepannan fick plats inom samma 60 x 60 cm stora modul och då enkelt kunde få plats i tvättstugan. Den "nya" friska luften togs in i hål ovan fönster, en något förunderlig åtgärd då noggrannheten med täthet runt fönster mm förordas i andra energibesparande åtgärder, vilket föranledde olägenheter genom kallras från ventilerna vid låga utetemperaturer och som då oftast stängdes av självbevarelsedrift och fick till följd att värmepumpens effekt uteblev, köksfläkten släppte in kall luft bakvägen och braskaminen rykte in när man försökte tända en brasa. I en bra ventilationsvärmeväxlare (FTX) kan förlusterna minskas till mindre än 1 500 kwh, ( Besparingen är alltså lika stor som om det installerats en comfortvärmepump och högre än en frånluftspump), och "friskluften" kommer in tempererad och skapar inget kallras.
En bra värmeväxlare skall ha minst 80% verkningsgrad för att kunna klara godtagbar tilluftstemperatur utan
extra eftervärmare. Förutom att spara värme under året så minskas även den toppeffekt som annars skulle behövas när det blir kallt utomhus vilket kan innebära tiotusentals kronor i minskade kostnader för värmesystemet.

Exempel på ventilationsvärmeväxlare s.k FTX-agregat


Ilto motströmsväxlare 80%	Flexit roterande vvx 82%	Heru roterande vvx 84%

Flexit ventilationsvärmeväxlare/ köksfläkt ,roterande vvx
ett utmärkt val då det är dags att byta ut gamla Bahco minimaster, Vevex mm. Dessutom är den mycket tystgående.

I nyare villor byggda senare än 1980 brukar energiförlusterna fördelas annorlunda. Välisolerat, energieffektiva fönster och värmeåtervinning av ventilationsvärmen gör att behovet av värmetillförsel har minskats till hälften. Den låga värmekostnaden överskuggas då ofta av kostnaden för varmvatten, särskilt om det ingår tonåringar i familjen. I detta fall kan en solfångare i kombination med en tyngre eldstad vara en förträfflig kombination. Solvärmen klarar 50% av varmvattenbehovet och 20% av värmen. Sedan är det dags att tända kakelugnen. En ordentlig vedbrasa på kvällen räcker oftast för att hålla värmen till nästa eftermiddag även då det är riktigt kallt. Vissa kakelugnar kan även förses med vattenvärmare som kan kopplas till varmvattnet.

Tulikivi täljstensugn
täljstensugn från Tulikivi

Tulikivi täljstensugn

Ugnar från Tulikivi


Ex på inbyggnad av vattenmantlad Brunnerinsats med stenlagring.	Värmelagringen kan ske i Eller varför inte i köksbänken angränsande rum. Idéerna är många.

Värmesystem i nybyggnad

I många år har det nästan allenarådande vid nybyggnad har tidigare varit frånluftsvärmepump, vilket är förståeligt då det förutom att ha löst ventilationen framför allt varit bekvämt för husbyggnadsfirman med en modul som får plats bredvid torkskåpet i tvättstugan. Efter de nya byggreglerna krävs att installerad värmeeffekt för t.e.x en villa på 140 kvm i mellansverige får vara max 5,3 kw, vilket sållar bort möjligheten att installera en traditionell frånluftsvärmepump som enda värmekälla. Om man fortfarande vill använda frånluftsvärmepump måste den därför kompletteras med en annan värmekälla, än som tidigare elvärme, vilket kan ske på olika sätt. Under 2012 kommer ytterligare skärpning av energianvändningen i nybyggda hus.

En bra början är att låta en ackumulatortank med inbyggd varmvattenberedning bli centralpunkt i värmesystemet. Här har vi valt en vattenmantlad kamin som inkopplas mot tanken till vilken även solvärme är inkopplad. Frånluftsvärmepumpen samarbetar med en del av tankvolymen för att tillgodose värmebehovet och varmvatten från acktanken styrs förbi vid behov alternativt ligger som förvärmning till vp:ns beredare.

	Solfångare, vattenmantlad kamin o frånluftsvärmepump.
	Principförslag för inkoppling (klicka här)
	Frånluftsvärmepumpen kan naturligtvis med fördel ersättas med en uteluftsvärmepump och ventilationsvärmeväxlare vilket ytterligare betydligt sänker behovet av installerad toppeffekt.

	Värmesystem vid ombyggnad av äldre hus

Här gäller att ha lite mer effekt att bolla med då de flesta äldre hus oftast kräver 8 - 12 kw installerad effekt även om klimatskalet förbättras genom tilläggsisolering o byte av fönster mm. Att installera värmeåtervinning av ventilationsluften ger oftast inte det resultat som förväntas då huset inte håller erfoderlig täthet, utan risk för överventilering föreligger, vilket t.o.m kan öka värmekostnaden istället. Oavsett vilken värmekälla som väljs borde ackumuleringstanken ha sin givna plats i systemet. För vedeldaren krävs 2-4 kbm tank för att lagra vedens energi under 1 - 3 dagar. För pelletseldaren innebär tex en 500 liters tank ,förutom att tillverka varmvatten, en optimerad drift av brännaren genom färre start o stopp och för värmepumpsinnehavaren kan en mindre bufferttank ge en jämnare värmedrift. Ackumulatortanken ger även bra förutsättning att docka in olika värmekällor utan att systemet i sin helhet försämras.

Princip inkoppling (klicka)